Och Blumenberg?

I en essä i DN diskuterar Carl Rudbeck en ny bok av en amerikansk statsvetar-filosof, Michael Allen Gillespie. Boken bär titeln The Theological Origins of Modernity. Onekligen en intressant titel – och en intressant tes: modernitetens tänkande växte ur den teologiska dispyten mellan realister och nominalister som utgjorde den medeltida skolastikens nedgång och fall. Det leder, enligt Rudbeck åtminstone, till att teologin på något vis dröjer sig kvar i vårt tänkande. Kanske är det så, kanske sysselsätter vi oss på vissa områden med teologiska referensramar. Men det är inte nya tankar direkt. Och inte speciellt originella. Särskilt inom tysk idéhistoria och filosofi är det här uttryck för en gammal debatt. Max Weber, Carl Schmitt, Ernst Bloch, Walter Benjamin, Karl Löwith, Hans Blumenberg och Jacob Taubes är bara ett fåtal av de namn man hade kunnat nämna. Inte minst saknar jag Hans Blumenberg eftersom Gillespie i stort sett tycks kalkera hans argumentation, ända ned till universaliestriden så att säga. Blumenberg var dock en stark kritiker av den så kallade “sekulariseringstanken”. Han var en så pass stark kritiker att det är frågan om ens dagens humanister skulle gå fria från hans kritik. På sätt och vis var Blumenberg en radikal historicist: en historisk epoks tänkande kan inte bedömas utifrån andra kriterier än sina egna. Alltså kan inte “Die Neuzeit” bedömas utifrån medeltida begrepp och debatter, även om dessa öppnade upp för den nya epokens människobild. Dröjandet kvar vid teologiska frågeställningar döljer det avgörande i den nya tidens människa – vad man skulle kunna kalla hennes kall till egenmakt. Då nominalismens värld blir kontingent och Gud oberoende av den så öppnas den för människans fria utforskande. Guds främlingskap blir till en människans utmaning att lära känna sig själv och sin värld på egen hand. I vilket fall, det är märkligt, men det tycks som att hjulet måste återuppfinnas om och om igen. Det vore kanske på tiden att någon tog tag i den här tyska sekulariseringsdebatten och gjorde den tillgänglig för en hungrande svensk publik.