Programförklaring.
13 november 2007
Varför ”krigstid”? Varför pessimism underifrån? Efter många tankar och ett par försök föddes idén till att börja blogga på allvar under läsningen av Michael Löwys Fire Alarm: Reading Walter Benjamins ‘On the Concept of History’. Där konfronterades jag med följande citat från Benjamins artikel om surrealism (1929):
”[P]essimism all along the line. Absolutely. Mistrust in the fate of literature, mistrust in the fate of freedom, mistrust in the fate of European humanity, but three times mistrust in all reconciliation: between classes, between nations, between individuals. And unlimited trust only in IG Farben and the peaceful perfection of the airforce.”
Märk väl – detta är en text författad innan IG Farben började tillverka giftgas och utnyttja koncentrationslägrens slavarbetare. Det är ett uttryck för en pessimism underifrån, konsekvent och absolut, en aktiv, medveten och praktiserad pessimism. Som skribent (och flanör) når jag knappast upp till Benjamins fotknölar, men ”försöka duger”. Finns det även här ett korn av insikt är det genom nedslipning medelst hans – och liknande titaners – texter som sandpapper. Pessimismen, de undertrycktas pessimism, är inte svår att göda i dessa dagar av oljekrig och kapitalistisk fatalism. Men den som lär sig att se med svärtan snarare än att förtränga den kommer att förstå att bara i den hårdast undertryckta smutsen finns möjligheten för det oförstörbara, glänsande kornet att formeras.
26 januari 2008 at 12:47
[...] ögon. Men det desperata ljud som utgör Joy Division är däremot som balsam för öronen för den som väljer att se med svartsynen. Snart ämnar jag återkomma till Control och min bedömning av dess kvaliteter. Tills dess får [...]